Det gick år helvete med resningen

Jag håller ju på med lite radio kommunikation, det vill säga komradio.

Jag håller på att bygga färdigt min radiomastvagn, en vagn som jag kan dra med mig efter bilen. Jag har bytt ut handvinschen mot en el driven, den är monterad men elen är inte kopplat ännu. Under tiden får det bli mast rör med antennerna på, men igår när vi skulle testa lite mot varandra här i Värmland, Västra Götaland och Dalarna, då misslyckades jag totalt med uppresningen av masten med antennerna på.

Jag hade satt i hopp fyra rör med två antenner i toppen. så långt var allt väl, jag brukar använda tre rör men nu skulle det bli fyra. Resningen gick bra ända tills jag skulle dra fast den mot bilen, då började allt att luta iväg och jag orkade inte hålla emot. Det brakade i backen alltsammans med mig också. Antennspröt blev krokiga, något gick av och jag slog i armen, benet och ryggen.

Så kan det gå när man tror att man orkar mera än man gör. Jag har gjort det förut, var för skulle det inte fungera nu då? Det fick bli antennerna på biltaket, det blev ganska bra kontakter iaf. Jag får nog säga att jag hörde  många långt nere från Bohuslän och Dalarna och här i Värmland naturligtvis. Men De lång väga hörde inte mig, jag blev för svag med bara takantennerna. 

Mvh Per Gustafsson

 Nu är det dags att skriva något igen.

Det har varit mycket att syssla med under våren och fram i sommar, Radiomasten har tagit tid och bussen har gjorts iordning inför sommaren.

Vätternrundan stod först på tur i juni, sedan var det lite små turer inplanerade som Hovariddarvecka t.ex. Vi tog en tur ner till sjön Mosaren ner mot Väse där i mellan, det är en jätte fin badplats och bra plats för Bussen. Det var inte meningen att det skulle bli Mosaren från början, det hade kommit upp skyltar om att det är camping förbjudet på parkeringarna ute på Brattforsheden som var tänkt att vi skulle åka till. Vi kollade in flera ställen men det var samma skyltning på de andra ställena. Nu är vi hemma några dagar sedan bär det iväg igen, men det är inte inplanerat ännu.

Tillägg till föregående

 

Den fungerade med radiokontakterna också. Den första jag fick kontakt med var en gammal kollega sedan lastbilstiden, det var på en åkerikanal. Där får man inte vara och prata som privat person. Men man får ju lyssna på trafiken på radion, jag ropade på honom i alla fall och han svarade. Han befann sig utanför Karlskoga och hörde mig jättebra sa han, och jag uppe vid telemasten utanför Filipstad. Det var 45 kn mellan oss och det verkade fungera bra. Nu är det ju så att antenn inte är avstämd för åkerikanalerna riktigt. Det dröjde inte länge förrän jag fick kontakt med S-03 utanför Östmark uppe i norra Värmland 12 mil fågelvägen. Jäklar det går bra det här tänkte jag, då hör jag Petter 1 i Borås. Jag ropade på honom direkt, han svarade och han hörde mig jättebra sa han. Petter 1 har jag talat med när jag var på väg till Göteborg på handapparat en gång, då var jag mellan Alingsås och Göteborg. Han måste bo ganska högt utanför Borås

Mera om Masten

 Hej igen, jag har inte dött om ni tror det. Men det har varit mycket för mig. Det sista jag skrev var när masten skulle hem från Skåne. Det gick utmärkt, vi körde den till en nära vän och kompisen som skulle hjälpa mig med lite reperationer och förbättringar. Tyvärr blev min kära vän sjuk och efter bara några månader går han bort. Mycket tragiskt, han var bara 69 år. Men jag tog hem masten, jag visste om en firma som hade hjälpt mig att tillverka styrhjul till masten. Jag ringde honom och frågade om de kunde hjälpa mig med fortsättningen på det som skulle göras, bland annat montera elvinschen. Det blev en test med 69 MHz antenn uppe vid telemasten. Det fungerade bra med radiokontakter men tyvärr krånglade det lite med resningen och pallnigen. Men upp kom masten och antenn på 15,5 m höjd. Och jag var på 290 möh.

Men det om måste till är elvinsch, jag har den hemma så det är fästet till den som ska tillverkas. Det går jätte tungt att veva upp den. Nu är det lite stillestånd, det är lite för kallt att vara där uppe nu på höjden ännu.

MVH Per