Vi startade vår resa mot Transtrand fredagen den 3
mars, där ska vi bo under några dagar. Det var förbokat sedan förra året, vi
fick ”vårt rum” som vi har haft i två år tidigare. Det är ett rum som har varit
två rum tidigare, egen dusch, toalett, kylskåp och kokmöjligheter. Rummet
kallas för ”bröllopssviten”.
Övriga rum har dusch och toalett i korridoren.
Gudrun skulle åka öppetspår på måndag och min dotter
Pernilla halvvasan på tisdag.
Måndag morgon var det -17 grader och det skulle hålla
sig på minus sidan hela vägen, men bara några minus vid målgång.
Men tyvärr höll det inte för Gudrun, vid Tennäng där
jag stod och väntade hade hon så ont i armen så hon sa att det går nog inte
hela vägen. Det är så att hon bröt under armen förra året, och i år ramlade hon
och slog i den på samma ställe.
Det var inget brutet men hon hade mycket ont efter det.
Jag åkte vidare till Evertsberg, efter som hon hade så
ont så tänkte jag att hon orkar nog inte längre än dit.
Men hon är envis så när hon kom såg hon ganska pigg ut,
jag tänkte att hon åker nog vidare.
Men det visade sig att armen hade svullnar och hon hade
mycket on då, hon bestämde att hon kliver av där.
Det tyckte också att hon gjord rätt i att kleva av där.
På tisdag var det dags för min Pernilla att åka
halvvasaloppet med start i Oxberg, det börjar med en sväng på 17 km sedan kom
de tillbaka till Oxberg för vidare resa ner mot Mora.
Starten såg vi inte men vi var i Oxberg när hon hade
åkt sina första 17 km. Pernilla hade två kompisar med sig som åkte också,
Catarina och Peter.
De var ca 10 minuter före Pernilla när hon kom till
Oxberg.
Hela resan på 4,5 mil ner till Mora och målet fixade
Pernilla, Catarina och Peter med glans.
Pernilla var jätte glad när hon hade kommit i mål, för
i och med det hade hon klarat en halvklassiker.
Gudrun skulle avsluta sin helklassiker, men tyvärr gick
inte det. Men hon har en chans till, efter som Engelbrektsloppet blev inställt i
år så kan hon åka det nästa år istället.
// Per
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar