Rundtur i Rudskoga

 

Vi fortsatte från Hova till Gullspång det blev två dagar på ställplatsen där, kanon fint väder.

Efter några dagar i Gullspång for vi vidare till Södra Råda gamla kyrka, vidare upp till Rudskoga som min mor kommer från.

Jag visste om en man som bodde ganska nära mormor och morfars hus och han hade jag jobbat med för så länge sedan som när jag gick på yrkesskolan 1971. Mormor och Morfar köpte ägg av hans föräldrar.

När vi passerade det hus som jag trodde han bodde i ser vi en man som sitter i en traktor på gården där.

Vi stannade och jag gick in och frågade om det var han, det stämde.

Det blev en trevlig pratstund om gamla minnen, han kom ihåg mig från mormor och morfar och även från när vi var ute på praktik från yrkesskolan.

Efter det åkte vi ner till vägen som går in till mormor och morfars gamla hus. Det blev en promenad på några hundra meter. Grönalund som stället heter, det var fint underhållet.

Ladugården var riven, men det viste jag om för jag hade sett på någon karta att den var borta.

Det var trevligt att se att huset fanns kvar och var så väl omhändertaget.

Jag har ingen aning om vem som äger huset i dag, men det går ju att ta reda på om man vill det.

Efter besöket åkte vi vidare mot storfors där vi har vår Fridá stående när vi inte är ute med henne.

  //Per

 Det gick bra när vi var hos svärmor i hennes stuga i två dagar.

Vi skulle åkt vidare till Lyrestad ställplats trodde vi, det var fullt naturligtvis.

Men vi gjorde som vi gjorde en gång förut, en gräsplan mitt inne i Lyrestad.

På morgonen dagen efter stod vi utanför vid ställplatsen, det var bara att vänta på att någon skulle åka.

Det dröjde inte så länge förrän det började trappa av den ena efter den andra. Men problemet är att ställplatserna längst bort blir smalare och smalare mellan vägen och räcket som elskåpet sitter på. Således kan vi bara stå på de 7-8 första platserna, sedan är man ute på vägen med bakänden på bussen.

Nu blev det plats 10 som vi inte kan stå på egentligen, jag ställde mig med stötfångaren bara 10 cm från räcket. Det fick bli som det blev, halva vägen blev blockerad men de fick åka lite på gräset bakom oss.

De har ju ratt på sina husbilar får man hoppas, lite tveksam ibland men men.

Jag hade tänkt köra lite radio på kvällarna, men det gick inte. Det står en hel flock med vindkraftverk på berget sydväst on Lyrestad. Dom störde ut tv för dem som bor i Lyrestad så de fick gräva ner fiber till samtliga som blev störda av verken. För min del hade jag en konstant störning på alla kanalerna. De enda jag skulle kunnat tala med var slussvakterna, de hördes bra men då var de ganska nära också. Dem ville jag inte störa i deras arbete, men det gick ju bra att lyssna på dem. Det blev kväll ganska tidigt för oss första kvällen. Sovmorgon blev det också, men vi kom igång frampå förmiddagen, då började jag fundera på maten till kvällen, det skulle bli röktkarré hade jag tänkt. Jag köpt en röklåda för några år sedan, men den har inte blivit använd. Så nu skulle det bli av.

Vi hade köpt spån med whiskysmak och den skulle vara stark, det blir grejer det tänkte vi.

Röklådan skulle ställas på grillgallret i gasolgrillen, sedan var det bara att elda på. Det fick stå där i 35-40 minuter, och rök gjorde det. Jag drog undan locket och tittade på köttet några gånger och det såg ut att bli bara bättre och bättre.

När jag tyckte att det var bra då var det dags med att servera karré. Det blev jätte gott, både jag och Gudrun tyckte det var super gott, det var ju första gången.

Men det luktade rökt av allt i kring oss, till och med inne i lastutrymmet på bussen där vi inte ens hade varit inne med något. Men det var inte bara det som hände i Lyrestad, Vi träffade Tommy ”ställplatssheriffen”. Det är han som gör sällplatsen i Lyrestad så populär.

Det är aldrig något som är omöjligt, han fixar det mesta åt kunderna på ställplatsen. Ett exempel, det var några Tyskar som inte hade elplats på ställplatsen, och de hade varit ute på cykeltur efter kanalen. De hade elcyklar och efter dagens tur så var det slut i batterierna för dem.

Då säger ”sheriffen” jag tar med dem hem och laddar dem så får ni dem i morgon bitti. Det är en riktig ställplatsvärd, för det heter nog så i alla fall. Vi var tvungna att åka hem på onsdagen, både Gudrun och jag skulle till Karlstad på torsdag. Jag tandläkaren och Gudrun doktorn.

Men så ringde de från tandläkaren och sa att jag inte kunde få komma, de ska göra en tandkrona åt mig och där de gör sådana där hade de semesterstängt. Så det blir att vänta på nya tider för besök.

 

//Per