Under en treveckors period har vi planerat för ett
besök av gamla vänner till Gudrun från Sollefteå. Gudrun och de gjorde tjejklassikern tillsammans. De skulle passera här på sin semestertur ner igenom Europa på lördag
med husbil. Då skulle vi bjuda dem på mat den kväll de låg på camping här i
Karlstad. Jag berättade för mina barn att vi skulle få gäster från norrland och
såg naturligtvis fram mot det. Maten skulle bli baconlindad torsk i folie och pasta.
Gudrun och jag hade förberett en del redan på fredagen.
De skulle komma vid halv fem tiden på lördag hade jag
förstått. På eftermiddagen på lördagen ringde min näst yngsta dotter och
berättade att de var på väg till Karlstad och skulle handla. Jag berättade om
våra gäster från norr för henne. Jag sa till henne att vi skulle bjuda dem
också fram över. Då säger Sandra ” det där har jag hört förut”! Faan Gudrun, vi
måste bjuda mina ungar på mat snart också, jag fick en pik av Sandra om det. Gudrun
sa vid lunchtid att de hade kommit till campingen och installerat sig. Gudrun
sa till mig att jag skulle ha slips på mig också! Nej det tror jag inte, blev
mitt svar. Men det blev slips i alla fall. Ja, ja, klockan går och snart kommer
gästerna. Klockan blev tjugo i fem. Då ringer det på dörren! Vilka står där?
Jo, Sandra, Mikael, Therese och Stefan!! Paniken stiger, jag säger att vi
skulle få gäster men kom in en stund ändå. Hur ska detta gå? Nu är vi sex
stycken och när norrlänningarna kommer så blir vi fyra till! Men jag frågade i alla
fall om de ville ha kaffe. Nej det ville de inte ha. Nu ringer det på dörren vilken minut som helst, tänker jag. Då säger Gudrun att vi skulle
komma ut i köket och sätta oss. Men tänkte jag, vi har inte lagat mat till tio
personer! ”Norrlänningarna” är här nu, säger Gudrun. Vad då här??
Det kommer inga från Sollefteå, sa hon Gudrun har lurat mig! Hon hade bjudit hit två av mina barn med respektive. Så nu du lilla Sandra har du inte hört det förgäves. Sandra, Mikael, Gudrun, Threse, Stefan och jag hade en jätte trevlig
kväll med mat, skratt och en bort gjord Per.
Jag hade ingen tanke på att det var något lurt med att Gudruns
vänner skulle komma förbi här hos oss när de var på väg söder över. Den enda
gången som jag tyckte det var lite konstigt att hon inte visste vilken camping
de låg på. Totalt lurad blev jag, men en fin kväll fick vi i alla fall utan
Norrlänningarna.
Tack Gudde roligt blev det.
//Per
Tack Gudde roligt blev det.
//Per
Vad roligt att det blev så lyckat, tokigt att inte alla dina barn blev inbjuden till överraskningsfesten!
SvaraRadera