onsdag 10 maj 2017

Mina tankar i dag, är det fel med mitt hjärta, och olyckan

Igår var jag på hjärtkärlsröntgen, och i dag har jag varit och fått en dygnsmätningsapparat som jag ska ha på mig under ett dygn för att de ska se hur hjärtat arbetar under en längre tid.
Det är en liten dosa som jag har hängande runt halsen och elektroder på bröstet. Det kommer inte att bli några problem med att ha det på under ett dygn tror jag.
Alla är så trevliga där jag har varit och alla jobbar tillsammans med min syster, så de flesta kände till mina olyckor.
De sa, det var du som blev skadad i en trafikolycka?
Jo det var visst det.
Det har en egen historia, men man kan säga att det är fan i mig helt otroligt. Det är inte klart ännu med försäkringarna.
Men det är på gång att komma till ett avslut nu, men jag förstår mig inte på mitt ombud, försäkringsbolaget skickade brev till henne och en kopia till mig. Där skriver Försäkringsbolaget att de vill har reda på vad jag skulle ha tjänat som oskadad. Jag jobbade halv tid när den sista skadan inträffade, då menar hon att bolaget vill veta vad jag skulle tjänat på haltid. Står det som oskadad då tolkar jag det som heltid, jag har livränta från båda olyckorna i dagsläget men det har inget med frågan att göra tycker jag.
Olyckan inträffade utan för Borlänge 2010, Det var så att Jag talade med chauffören i bärgningsbilen att han skulle skaffa en stor bärgningsbil åt mig, för att jag satt fast i snön, då står jag vid hans vänstra sida om hytte och talade genom sidorutan. Då säger jag till honom att det kommer en lastbil till, den kör rakt på bärgaren bakifrån.
Jag träffas förmodligen av bågen i framkanten på flaket, och kastas sedan upp på flaket. Bärgaren far iväg framåt av smällen ca 50 m och far rätt in i bakändan på mitt släp, där efter går den ner i diket och där blev jag liggande bredvid.
Så här blev bärgningsbilen efter smällen. Där syns det att bärgningsbilen har varit uppe nästan till taket på släpet.


och så blev jag.


Den bilden är tagen på Akademiska i Uppsala.
Näsan är bruten, i högra ansiktshalvan är skallbenet krossad, en strok, krossat knä, sju benbrott, sönder ryckt höger arm som satt fas bara med senor och skinnet när vi kom till Uppsala. det blev fyra operationer  i Uppsala, dom fick operera om okbenet. Uppe i axeln fick de flytta muskelfästen som var avdragna, och det gör att jag i dag inte kan få upp höger arm över huvudet.
Det blev drykt tre månader på sjukhus, eller 99 dagar men jag blev inte 100 heller som någon sa.  :)

    //Per

2 kommentarer:

  1. Du har gjort en fantastisk resa från den dagen! Fortsätt kämpa på så att du blir ännu starkare! Stolt över dina prestationer! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket tack vare dig är jag där jag är i dag

      Radera