Min kära Nissan Cubistar, ”kallas Nisse” har börjat spela mig ett spratt. Vi var till Karlstad och hälsade på vår förra granne Kjell som ligger på sjuhus. När vi var in och hämtade lite grejer som han ville ha till sig på sjukhuset, då ville inte Nisse starta.

Det var bara att ringa svågern i Forshaga och be honom att dra hem oss till Forshaga. När han kom drog vi runt bilen och kopplade linan, jag gjorde ett start försök då startade den. Svågern åkte hem och vi till sjukhuset för att lämna Kjells grejer. Jag lämnad av Gudrun och åkte en sväng under tiden hon var upp till honom, jag vågad  inte slå av Nisse ifall han inte tänkte starta igen. Vi kom hem utan problem.

Nisse fick stå några dagar, vi kom på att vi skulle ta en tur ut på Brattforsheden och plocka svamp. Ska vi ta Saaben eller Nisse? Vi kollade om Nisse startar. Det gjorde den, då tar vi den. När vi kom ut på heden.

så ställde vi den och knallade ut en stund, vi såg några gamla fångstgropar plus att vi hittade lite rester efter en gammal järnväg som har gått mellan Brattfors och Geijersdal. Det syntes ganska tydligt på en del ställen var den hade gått. Den påbörjades 1902, smalspårigt och 8 km lång med en Spårvidden på bara 742 mm, anläggningskostnaden för bygget var 51294 kr och 16 öre. Banan lades ner 1932 och revs 1935.

Men nu skulle vi åka hem från heden. Startar Nisse nu tro, Nej. Nisse jävel startade inte, vi fick hjälp av en kvinna som skulle rasta sina hundar. Hon drog mig en bit men inte ett liv. Det var bara att ringa mågen Mikael H, jag visste att han inte var riktigt frisk. Han hade blivit förkyld sa Sandra. Men jag ringde till honom, Sandra och Mikael kom på bara 20-25 minuter. Nu hade Nisse stått 25 minuter sedan Kvinnan hjälpte oss. Kan det vara som det var när den stannade i Karlstad, den startade när hjälpen hade kommit.  Jag gjorde ett försök att starta, Det gjorde den, då startade fanskapet nästa direkt. Sandra och Mikael skrattade lite och sa, vi åker efter er hem. Jag beställde tid på verkstad när vi stod och väntade. Svamp blev det inte många, men jag fick en hel påse när vi kom av en granne som gillade att plocka men inte äta. Man har inte bara otur i alla fall.

  //Per